Langfredag. Ingen tripp till mormor och morfar. Kanns tomt. Pasken i ar kommer inte vara en riktigt pask, for en riktig pask den firas i Edsbyn.

Just nu har jag ont precis overallt i kroppen efter att igar rakat ge mig ut pa en lite for lang cykeltur som tog pa krafterna en aning. Det var tankt som en liten kort tripp runt i Tuakau, nar jag sen efter 15 minuters cykling sag skylten "Port Waikato (som ar varldens finaste strand) 25 km" utmanade jag mig sjalv lite och ville testa om jag kunde ta mig dit helt pa egen hand. Det kunde jag. Efter 3 timmar var jag dar och hade bara tid for en kort liten paus vid stranden (som t.o.m. var vackrare an jag vantat mig) innan det var dags att trampa ivag hemat igen for att komma hem innan det blev morkt. Madde bra pa morgonen och trodde att jag kunde klara vad som helst. 6 mil senare var jag inte lika pigg och efter att bara ha atit ett apple och en banan under hela dagen var jag lite smahungrig nar jag kom hem. Lite halvtrott ocksa for den delen. Mina ben var som spagetti och att sitta ner gor fortfarande (valdigt) ont haha! Motte lite roliga manniskor pa vagen dit, bl.a. en maiorikille vid namn Bruce som stannade sin bil och borjade prata om hur mycket Jesus alskar mig. Han erbjod sig att skjutsa mig till stranden (som han sa lag en halvtimmes bilfard ivag, vilket inte riktigt stammde da jag kom dit efter ca 45 minuter). Jag tackade artigt nej och bestamde mig for att inte bryta afs regler om att aka bil med framlingar. Sen att han hade kunnat varit en galen kidnappare hade jag ocksa i atanke da jag snabbt borjade trampa ivag igen. Lite sorgligt anda, att man ar radd for alla man moter, att man inte litar pa nagon. Han var varldens trevligaste men hade anda kannt mig orolig av att tacka ja till skjuts. Man vet ju som sagt aldrig hur folk fungerar. Blev dock bara sa glad igar av att se random manniskor stanna och fraga hur man mar och hur langt man har kvar eller bara le och vinka till en fran bilen. Nya Zeelandare ar verkligen trevliga!

Tror anda (med tanke pa hur mina ben kanns) att det drojer ett tag tills jag ger mig ut pa cykeln igen.

Idag gjorde jag nagot jag inte trott att jag nagonsin skulle gora. Jag betalade 85 kr for att se Justin Bieber i 3D.

Japp, det ar sant.

3 kiwi vanner fragade om jag foljde med pa bio och det slutade med att vi kopte biljetter till Never say never, lila drinkar och lila lysande armband. Filmen var forvanansvart (skratta inte) bra. Och han kan ju faktiskt sjunga. Visst ar hans latar inte sa mycket att skryta med, men killen kan sin grej. Och spela instrument var han ocksa battre an de flesta pa. Sen att hans musik ar crap och att han ar sjukt overskattad ar ju en annan sak, men att han ar talanglos stammer inte. Hehe sa fran och med nu kommer jag bli sur pa alla som klagar pa Justin. Bubben.

Imorgon ar det sjalvaste paskafton men ingen verkar riktigt bry sig. Vi ska inte gora nagot speciellt och det later pa alla har som att det bara kommer att vara som en vanlig ledig dag.

Sara gick forresten igar i sin storasysters fotspar och vann ett pris pa katrinelunds maskeradtavling, grattis Sussi! Eller ska jag saga Judit?

Oppnade igar 2 brev fran 2 fina manniskor som nyligen fyllt ar. Det var helt underbara brev och ni forstar inte hur glad jag blir av att lasa det ni skrivit. Kommer lasa dessa brev om och om igen tills jag kan dem utantill, sa mycket tyckte jag om dem. "... ungefar 67 ar kvar tillsammans, om vi dor vid 85 ars alder" haha Hilda!

Glad pask pa er!