Kanns ibland sa himla overkligt, hela grejen. Har nog inte riktigt fattat an att jag verkligen ar har, aven om jag nu at helt inne i livet pa andra sidan jorden. Kanns som att det bara ar en drom som nar som helst kommer ta slut, aven fast jag innerst inne vet att det ar pa riktigt. Har forsokt tanka pa om jag uppelvt allt afs sa innan att man skulle uppleva, alla kulturchockar (och krockar) och "anpassningsprocesser" men har insett att jag inte riktigt varit i nagon allvarlig chock eller kannt nagon varre hemlangtan. Visst har vissa stundet varit svarare an andra men allt har hitills mest bara rullat pa och det har blivit lite lattare for varje dag, vilket jag antar pa nagot satt ar en sorts anpassning.

I skolan har jag hittat otroligt fina manniskor att hanga med aven om man ibland kanner sig som en outsider da hela ganget har sa valdigt mycket gemensamt och har kannt varandra hur lange som helst. Kanns lite som att de kanske inte kan prata om vad de vill da jag ar dar och att jag kom inramlandes har i sista aret och forstor for dem men kanns samtidigt som att jag verkligen passar in dar. Har, lika som i familjen, borjat kannt mig allt mer bekvam och kan nu vara mig sjalv (pa gott och ont). Mina konstiga sidor har som sagt borjat komma fram haha.

Om en vecka ar det bal och eventuellt blir det annu en bal veckan efter om det gar som planerat. Helt ok kommande helger.