Usch vad jag ar glad. Vet att jag skriver det ofta men allt ar bara sa himla bra.

De senaste dagarna har besatt av en hel del skratt, alla raster pa Puke high ar bra raster och jag ar sa lyckligt lottad att ha hamnat dar jag hamnat. Kanner att jag kan vara mig sjalv allt mer och slappna av. Har i och med det borjat visa mina lite underliga sidor och min vardsyster har nu borjat blivit en aning radd for mig haha! Hon ar en ocksa en av anledningarna till hur lyckligt lottad jag kanner mig, hon ar en av de underbaraste personerna jag nagonsin traffat och vi kommer sa otroligt bra overens (forutom igar da jag forstorde hennes coke genom att slanga pumpafron i den, heh). Gar pa pumpafro-diet btw. Pumpafron ger 0 poang pa weightwatchers och ar samtidigt gott, sa skollunchen bestar just nu av applen och pumpafron. Erkann att ni blir lite avundsjuka. Saknar dock att fa riktig MAT till skollunch och inte frukt eller nagon svampig macka. Enjoy skolmaten hurrni.

Men anyway. Jag och Sarah sitter alltid och myser pa kvallerna framfor tvn och elden, sa skont att bara vara. Vi har verkligen kommit over "artighetsbarriaren" som fanns dar i borjan och gjorde allt lite stelt, sen jag kom tillbaka hit efter Tuakau ar det helt annorlunda fran nar jag forst kom hit. Kan bara sitta och skratta at allt, hon retar mig for mitt facebook (och timtam) beroende och jag mobbar henne over hennes besatthet av Doctor Who. Vi ar systrar. Med vissa i familjen (las min vardpappa, som for ovrigt ar varldens gulligaste) ar det fortfarande lite smastelt da vi inte traffas sa ofta eftersom han har lite knepiga jobbtider (lika som min egna lilla fader) sa det ar alltid nagot att forsoka forbattra for vill ju forsoka lara kanna alla i vardfamiljen.

I tisdags var var katt lite busig och jag kom darfor, efter att ha jagat henne under morgonen, forsent till homeroom och fick for forsta gangen forklara min forsening infor klassen. Lite komiskt, haha i Sverige ar det ingen big deal att komma 5 minuter for sent men har maste man nastan ha en lapp fran foraldrar underskriven for att det ska galla.

Var idag pa en valgorenhets-kvall pa skolan med Alex och Antonia dar det var en himla massa bra upptradanden och goda kakor for endast 50 cent styck. Puke high (vilket ser lite roligt ut nar man skriver det eftersom det faktiskt star spy (pjuke) high men det uttalad poki, sa ni vet) ar verkligen den typiska high school, den har veckan kom t.o.m. de nya jackorna som ser ut som nagot taget direkt fran High school musical (in a cool way). Vi har ett rugbylag, cheerleaders, headstudents, skoluniform, klocka som ringer vid slut av varje lektion. Det med klockan har jag borjat blivit van vid nu men det var lite konstigt i borjan da jag alltid ar van att lektionen slutar nar lararen besammer sig for att avsluta den, speciellt pa skvadern ar lektionstiden valdigt varierad. Ibland kan en lektion dar vara i over 2 timmar och ibland bara i 20 minuter (dock oftast med eget arbete som foljd...). Har ar det exakt samma antal minuter till varje lektion och nar klockan ringer packar alla ihop och gar aven om lararen fortsatter prata haha. Har ocksa blivit van vid korta (okej en timmes) lektioner nu och kommer antalgigen tycka skvaderns langa lektioner kanns oandliga nar jag kommer tillbaka.

Gick, som vanligt pa onsdagar, till "stan" i Pukekohe efter skolan (skolan ligger precis vid centrum sa det ar bara 2 minuters gangavstand vilket ar sjukt bra) med Laura och Luisa och insag hur hemma jag kanner mig. Har borjat hitta till allt nu och alla stallen har omkring ar inte frammande langre utan en del av min vardag. Att bestalla en macka pa Subway ar inte laskigt langre (aven om jag fortfarande inte riktigt hor vad de sager) och jag vet vart jag ska ga nar jag maste kopa frimarken eller brev.

En sak jag funderat pa (da jag inte har sa manga aktiviteter efter skolan) ar om jag kanske ska borja ta gitarrlektioner eller spela badminton nagon gang i veckan eftersom skolan faktiskt erbjuder en del och det nastan vore lite dumt att inte utnyttja det. Vet dock inte om jag vagar riktigt, var valdigt lange sen jag spelade badminton sist och jag ar med all sakerhet mycket samre an alla andra men vore lite kul anda. Kanner att jag kanske borde skaffa mig nagra schemalagda aktiviteter har i mitt NZ-liv, aven om jag alltid har nagot att gora och aldrig kanner mig sarskillt uttrakad.

Om nagra veckor lamnar alskade Agustina (som bara stannar ett halvar) landet och jag blir ledsen bara av att tanka pa det. Sa himla sorgligt att veta att det har aret egentligen bara ar en bubbla som sa fort de 11 manaderna ar over kommer spricka och aldrig komma tillbaka. Agustinas hemgang kommer satta stora spar. Vem ska jag nu klaga pa hur mycket vikt vi lagt pa oss eller skratta at hur lite vi ibland forstar av vad som sags pa lektioerna och ata barley sugars med? Behover min argentiska vann.

I helgen vantar kanelbullsbak (pepp!!!) med Matilda, filmkvall hos Felipe, svenska pannkakor till middag for vardfamiljen, HP-lasande och sakerligen nagot annat trevligt.

Nej nu ar det laggdags, godnatt!

http://www.youtube.com/watch?v=lbw5UykuVL4  <--------- Min drog, och ett perfekt avslut pa dagen.